Man brukar säga att tiden går fort, och det gör den. Just nu känns det som att tiden rinner iväg, som att det är mycket som skall fixas och donas innan äventyret tar sin början.

Blickar jag tillbaks nu kan jag komma ihåg dagen för flera månader sedan då jag stod vid brevlådan i Bagarmossens centrum, med brevet i min hand. Och då visste jag att det är nu eller aldrig, detta brev kan bli början på någon helt nytt och när det är skickat finns det ingen återvändo. Och jag tvekade aldrig, med ett leende på läpparna stoppade jag brevet i brevlådan och tänkte att "äntligen..snart är jag på väg". 

Den dagen för flera månader sedan, var "snart" fortfarande långt borta.. idag är "snart" bara 29 dagar, om 29 dagar är det dags att åka.~

Så..varför blev det Japan av alla länder? 

Jag minns fortfarande dagen då jag första gången kom i kontakt med japansk musik, första bandet jag hörde var Pierrot och jag föll pladask! Efter det var det band som Alice Nine och Nightmare.. och det alla band hade gemensamt var att de alla såg upp till ett band kallat X Japan. Efter att ha läst namnet X Japan ett antal gånger vart jag givetvis nyfiken och bestämde mig för att kolla upp vad det var för typ av band som kunde betyda så mycket för så många. Och det var nog bland det bästa jag någonsin gjort i mitt liv, ett beslut jag aldrig ångrat..ett beslut som senare i livet skulle ge mig saker jag aldrig kunnat drömma om. 

Första låten jag hörde med X Japan var Endless Rain.. jag lyssnade på den om och om igen i säkert 2 timmar med tårar rinnande ner för mina kinder.. aldrig någonsin hade jag upplevt att musik kunde innehålla så mycket känslor.. även om jag inte förstod ett ord av vad de sjöng så gjorde det inget.. och efter att ha hört X Japan bestämde jag mig för att jag skulle lära mig japanska, jag skulle åka till Japan och jag skulle se dem live i Tokyo Dome. 

Sen den dagen jag började lyssna på japansk musik har en helt ny värld öppnat sig för mig. Jag har fått så många fantastiska vänner, inte bara här i Sverige utan också i resten av världen. Jag har fått uppleva så mycket på alla de konserter jag varit på..och en sak är säker, den gemenskap som finns under en konsert med ett japanskt band är något jag aldrig upplevt tidigare, och jag är nästan säker på att jag aldrig kommer att få uppleva det någon annanstans heller.

Jag avslutar det hela med att citera Miyavi från den första Miyavi konsert jag var på. "Musik har inga gränser, det spelar ingen roll hur du ser ut eller var du kommer ifrån. Det handlar om känslan som finns i musiken. Musik korsar gränser, det spelar ingen roll om vi förstår varandra eller inte. Här står jag en gitarrist från Japan och spelar för er.. på andra sidan jorden. Detta är vad musik handlar om." Efter detta spelade han "we love you", under hela låten stod alla i publiken och höll varandras händer, oavsett om man kände varandra eller inte..kärleken och gemenskapen som var just då gick nästan att ta på. Detta är ett av de finast minnen jag har från de konserter jag varit på, ett minne jag alltid blickar tillbaks till med ett leende på läpparna.~

Comments (2)

On 13 september 2011 kl. 11:05 , Lena Danielsson sa...

Jaa... min lilla gumma. Du längtar och räknar därför ner med glädje. Jag räknar ner men kanske inte av lika stor glädje som du. Visst jag tycker att du gör alldeles rätt som gör en av dina drömmar levande. Men samtidigt tycker jag att du åker alldeles för långt bort från oss...

 
On 13 september 2011 kl. 11:07 , Lena Danielsson sa...

Jag var först med att kommentera. Det känns rätt.