Gårdagen slutade inte riktigt som planerat..men ingen kan ju vara gladare än jag för det!

Igår var det Haloween och Japanerna "firar" det också, många av de yngre iallafall. Och eftersom att Zu i min klass aldrig fått gjort detta eftersom att det är olagligt i Turiket bestämde vi oss för att ändra på detta. Planen var att gå på någon form av party på ett universitet men det slutade med Karaoke! Detta för att Zu inte kunde komma in på en klubb vi tänkt gå på för att hon bara är 18..att jag bara var 19 sa de inget om konstigt nog!

Så mestadels av kvällen gick vi bara runt, jag, Zu, Johan och Emely..och det var väl mindre kul tills vi träffade massa japaner som är var utklädda..så bilder kommer i eftermiddag!

Tillslut hamnade vi på Karaoke och där träffade vi massa trevlig japaner! Dock var det ingen som kunde de sånger jag ville sjunga.. men en japansk pojke tog på sig jobbet att lära sig dem till nästa gång så att vi kan sjunga tillsammans. Det kan ju bli kul! Det roliga här i Japan är att alla är så trevliga så bara du råkar gå in i fel rum vill de att du ska komma in och vara med dem så.. jag har fått många nya vänner!

Det som var mest roligt tycker jag var att jag fick så många kommentarer om att min japanska var så bra, ingen trodde mig när jag sa att jag bara varit här i 2 veckor. Och ska jag vara ärlig så tycker även jag att min japanska var mycket bättre efter några öl och lite sake.. det kanske är det som är tricket? haha!

I vilket fall så var vi kvar där länge, jag hittade en japansk pojke att sjunga X Japans Kurenai med! Det var riktigt roligt och samtidigt en bra övning eftersom att allt står på japanska.. så nu vet jag att hiragana och katakana sitter där de ska..nu är det bara kanji jag måste öva på.. men det kommer för som det ser ut nu ska jag eventuellt ut med några japaner och sjunga karaoke till helgen också så..vi får se hur det blir med det!

Kvällen slutade med att jag kom hem halv 7 i morse och..som den duktiga student jag försöker vara klev jag upp i tid för att göra läxan! Så nu är det snart dags att åka iväg till skolan.. 3,5 timmars sömn.. känns som att det kommer bli en  tidig kväll i kväll! Ska bli kul att se hur de andra mår!

Tänkte att jag kunde passa på att visa min fina rosett, haha. Jag älskar den, dock skulle jag vilja ha en riktig stor puffig rosett också så..jag kanske ger mig ut på rosett jakt någon dag!


Den är jätte stor och det gillar jag..funderar på att använda min lilla hatt imorgon. Fluffa till håret och ja..göra nånting. Efter att ha sett så många fina japaner de senaste två veckorna känner jag hur insperationen flödar! Kanske dags att färga håret också i någon..trevlig färg!

Kan också passa på att berätta att allt är klart gällande Angelo också! I lördags var jag och hämtade ut min biljett.. och ingen kan vara gladare än jag över det! Dock hade det aldrig gått utan min vän, hon hjälpte mig att beställa biljetten och förklarade hur maskinen man hämtar ut biljetter i fungerar! Så tusen tack till henne. På fredag ska jag fixa ett japanskt telefon nr..för då får jag äntligen mitt alien registration card!!

Så då kan jag själv registrera mig på en av sidorna där de inte krävdes att man skulle skriva sitt namn med kanji.. och införskaffa en biljett till lynch. konsert i December.. jag vet inte om jag sagt det men.. jag älskar Japan! Hade jag haft pengar så hade jag gått på konserter jämt haha.

Biljetten till Angelo!

I dag var det meningen att jag skulle följt med några andra svenskar till Nara för att klappa hjortar osv. Men istället hamnade jag vid Kinkaku-ji istället, något jag inte ångrar!  Kinkaku-ji är väl i Sverige mer känd som guldpaviljongen. Det är en av de mest berömda templen runt om i Kyoto och ett av de mest besökta! Templet är också listat som ett av våra världsnatur arv sedan 1994!

Templet fanns redan på 1220-talet och var då en villa tillhörande en statsman vid namn Kintsune Saijoni.

När Yoshimitsu, tredje shougun av Ashikaga besteg tronen 1394 började han tre år senare att bygga Kitayamaden. Och där levde han sedan fram till sin död. Efter hans död blev Kitayamaden ett tempel för zen buddister.

Under ett krig förstörde alla byggnader runt om, bara guldpaviljongen klarade sig. Dock brann den runt 1950 då en munk satt eld på det. Han försökte också ta sitt liv men misslyckades. Man kom senare fram till att han var psykiskt sjuk så han slapp ur fängelset.

Guldpaviljongen består av 3 våningar. Första våningen i byggnaden heter Shiden-zukuri och är byggd i palats stil. 2 våningen är Buke-zukuri och är byggd i stil av ett samuraj hus. Den kallas även Cho-on-do. Tredje våningen är i Zen tempel stil och kallas Kukkyo-cho. Både 2:a och 3:e våningen i byggnaden har golv täckta av bladguld.

Namnet på sjön som är runt om byggnaden heter Kyoko-chi, spegel sjön. Och varför den fått sitt namn är inte svårt att förstå. Att se templet speglas i vattnet är magiskt!

 Inträdet för att gå in är 400yen per person över 16 och tro mig det är helt klart värt det! Man har inte sett något vackert förns man har sett Kinkaku-ji. Dit kommer jag åka fler gånger!

Väl inne på området köpte jag två fina "amuletter", en till mig själv och en till min granne. I Japan är det vanligt att man ger bort dem vid speciella tillfällen, det finns olika som ger tur för olika saker. Så till min granne köpte jag en som skall ge tur med studier eftersom att hon inte tidigare läst japanska och tycker att det är lite svårt emellan åt. Hon gör ett bra jobb som kämpar på!

Till mig själv köpte jag en amulett som skall ge tur i att uppfylla drömmar, dock vet jag inte om de fungerar om man köper till sig själv haha. Men om inte annat så är de ju jättefina!

Innan jag gick köpte jag mig en framtids ja..vad ska man kalla det? För att helt enkelt se hur det skall gå för mig i framtiden. Och på lappen stod det "By and by you fortune will better. But go steadily, our you'll fail. Take your time and realize your wish with patience."



  

Idag har varit en lång dag! Jag gick och la mig redan vid 20:30 igår så givetvis vaknade jag rätt tidigt, dock tycker jag att det är mysigt att ha mycket tid på morgonen. Så i morse städade jag lite och tvättade. Ska jag vara ärlig så är det väldigt rent och fint hemma hos mig, tänk att jag skulle behöva åka ända till Japan för att lära mig att när man är färdig lägger man tillbaka det man höll på med där man tog det! Men bättre sent än aldrig, eller vad säger du mamma? Eller så kanske jag insett att min mamma inte jobbar här, haha.

På skolan idag så har vi gått igenom mycket nytt men även saker som jag redan tidigare gjort. Trots det så är det extremt mycket information hela tiden så det är svårt att hänga med ibland.. speciellt på fredagar konstigt nog! Så på söndag ska jag öva lite på alla meningar och ord osv. Det jag har haft problem med just idag är vilka ord och partiklar som ska användas när.

Låt oss säga att jag ska fråga dig vad du ska göra i helgen "shumatsu, nani o shimasu ka?"
och du säger att du ska äta sushi "watashi wa osushi o tabemasu"
då kan jag fråga:
 "doko de osushi o tabemashita" = vart ska du äta sushi?
"dare to osushi o tabemasuka?" = med vem ska du äta sushi?
"donna osushi o tabemasuka?" = vilken sorts sushi ska du äta?
och säger du att du ska åka till en restaurang ex. kan jag fråga "nani de restauran e ikimasu?" = hur tar du dig till restaurangen?
så ja, det är extremt mycket frågeord och partiklar att hålla reda på.. idag har jag haft väldiga problem med nani de.. alltså med vilken typ av fordon man ska åka med för att ta sig dit man ska.. detta för att nani o betyder vad, i betydelsen vad ska du göra/vad ska du äta osv.. så det hänger på om det är partikeln o eller partikeln de.

Jag har varit väldigt trött de senaste dagarna så efter skolan åkte jag direkt hem istället för att hänga med de andra. De flesta i min klass skulle följa med och fira Simon, men jag kände att det inte var någon idé eftersom att jag måste upp tidigt i morgon. Som det ser ut just nu blir det inte guldpaveljongen utan nån by/stad ca 45 minuter härifrån där man kan klappa på hjortar osv.. dock kan det ju vara kul att hitta på något med de andra så att man lär känna dem bättre! Så det blir nog antingen guld eller silver paviljongen på söndag istället hade jag tänkt!

Och här hemma har jag suttit och svurit och varit arg och nästan gråtit lite sådär om vartannat. Så går det när jag tror att jag inte ska lyckas få tag i en konsertbiljett haha! Jag har försökt att registrera mig på ett flertal sidor och tro mig det är omöjligt.. antigen är det mitt namn det är fel på "var snäll och skriv inte ditt namn på katakana". Och eftersom att mitt namn inte går att skriva med kanji blir det ju svårt. Eller så är det för att jag inte har något japanskt telefon nr.

Så jag skrev på twitter i ett desperat försök att få lite hjälp och min kompis i tokyo sa att hon skulle hjälpa mig. Åh så glad jag är!! Så i morgon ska hon göra sitt bästa för att hjälpa mig att få en biljett, som jag sedan ska hämta ut på en affär här i närheten och ja det är ju ett senare problem! Så som det ser ut precis just nu så ska jag på konsert på julafton!! Jag är så glad för det! En fin liten julklapp till mig själv haha. Och bandet jag ska se är Angelo, ett band jag länge velat se.

Nu är klockan ca 10:37 och jag ska börja gå mot bussen om 1 timme ungefär. Idag verkar det bli lite varmare igen, solen skiner!

Idag är det alltså dag 14, jag kan själv inte förstå att jag redan varit här i två veckor!

Idag har varit en bra dag, precis som majoriteten av de 14 dagar jag varit här. Skolan gick bra, idag har vi börjat lära oss lite nya saker så det gäller att hänga med! Just därför tänker jag gå och lägga mig lite tidigare idag så att jag kan kliva upp och plugga lite längre i morgon.

Men som sagt, att lära sig språk är ju alltid bra så..varför inte använda sig av 10 minuters rasterna mellan lektionerna till att lära sig fler språk? Det gäller ju att passa på när ens klasskamrater är från olika delar av världen! Det är faktiskt riktigt roligt, i något hörn kan man höra någon som får lära sig ord på turkiska medans det i ett annat hörn sitter personer och lär sig ord på spanska osv. Men det var inget för mig och Emelie som sitter bredvid mig..istället gav vi oss på att lära oss det arabiska alfabetet! Och det var komplicerat men nu har vi iallafall en förståelse för hur orden byggs upp och vad alla små prickar överallt betyder.

Arabiska alfabetet

Någon som kan lista ut vad det står? "Rabbinen sprang efter en boll"

Så vad mer har hänt idag? X Japan släppte sin nya DVD idag. Köpte jag den? Nej. Varför inte då kan man ju fråga sig, jo jag trodde att den kostade 12.600 kronor.. men ack så fel jag verkar ha! Det var en box med konserten + extra material som kostade 12.600..vill man bara ha konserten får man betala ca 6000 yen! 

Nu har Yuni-chan skickat purikura bilderna, så nu kan jag passa på att lägga upp dem också!

Idag har det varit riktigt kallt, säkert inte mer än 17 grader..brr! Så idag åkte stövlarna på och en liten varmare tröja..riktigt mysigt faktiskt!

Skoldagen var riktigt rolig, som vanligt haha. Idag gick vi igenom i-adjektiv och na-adjektiv och det är ju aldrig fel att lära sig flera! Så två lektioner övade vi dialoger där vi var tvungen att böja adjektiven i olika former osv. Och snart har vi nog gått igenom halva boken! Så vi får väl se om den här boken kommer att räcka i 3 veckor till. Sen börjar allvaret och det ska bli så roligt!

Efter skolan åkte jag och Camilla som också är min granne iväg och handlade mer mat. Faktiskt riktigt roligt att ha någon att prata med. Så uppstår det problem så ropar vi till varandra genom ballkongen, haha. Så vi har bestämt att vi ska göra iordning en liten obento (matlåda) till helgen och ta med oss för att sedan åka och titta på lite tempel! Ska bli jätte kul, jag har ju inte hunnit med något sådan ännu.

Jag tänkte lägga upp lite bilder på sakerna jag köpt i Tokyo samt på min fina väska som jag har fått i julklapp av mamma och pappa, tack så mycket!!

Åh just ja.. idag när jag gick för att införskaffa en väska hittade jag en affär.. med bara koreanska saker. Precis som den i Tokyo fast lite mindre så..jag får hålla mig borta från den gatan i fortsättningen! Dock hittade jag en julklapp till Sofia, nu ska jag bara lista ut hur man skickar brev.. men jag har ju ca 2 månader på mig!

Puss och kram på er alla!

På konserten fick man ett program när man gick in..men jag tog 2. Ett till Koyu också.

Min nya fina väska som jag fått av mamma och pappa!

Lite block, pennor, kalender och en map.. allt som behövs till skolan ! Äntligen säger jag bara!!

Givetvis massa posters på Kim Hyun Joong, stora är dom också!

Sugizo! En bild från inne i programmet.

Ja då var det måndag igen och dags för skola och..ingen var väl gladare än jag! Att läsa japanska 4 timmer per dag är nog bland det roligaste man kan göra!

Och vi fick börja dagen med att räkna matte..och matte på japanska var betydligt roligare! Uppgiften gick ut på att vi i par skulle säga ett tal till den andre som då de skulle räkna ut. Ex. 235 + 300 = 535 osv. Fast man skulle säga talen på japanska.

Så det blir alltså: nihyaku-sanju-go tatsu sanbyaku wa gohyaku-sanju-go

Innan skolan gick jag och min granne iväg för att ta ut pengar tillsammans och tro det eller ej men vi lyckades! Efter det insåg vi att klockan inte var särskilt mycket så vi tog en tur på stan där jag inföskaffade en ny borste samt tvål eftersom att detta behövdes!

Efter skolan tog vi en tur på 100 yen shop! Camilla behövde tejp och jag behövde limm så det var ett ypperligt ställe att gå till. Väl framme hittade vi jättebra papper också som är rutat där man kan öva på att skriva kanji och dylikt. Sen tog vi en tur på ett stort varuhus eftersom att jag behövde en ny handduk.. jag tror att det finns ca 3 varuhus i centrum..dock varierar prisklasserna rätt så mycket beroende på vart man bestämmer sig för att gå.

På lawson köpte jag fryst färdigmat förra veckan som jag tyckte att det var dags att prova och tro mig det var jätte gott! Så mer mat ska införskaffas.. en påse kostar 105 yen, ca 10 kr! Och de har allt från rätter med ris till friterade jätte räkor,

På söndagen var det alltså dags att åka till harajuku, dock vaknade vi inte för ens vid 13.00 då någon ringde på dörren så vi kom iväg rätt sent. Själv var jag klar på ca 40 minuter men för Yuni-chan och Jun-chan tog det betydligt längre tid. Det var linser och det var lösögonfransar både uppe och nere och håret skulle plattas och lockas osv.. det tog säkert 1,5 timme men resultatet var fantastiskt. Inte för att mina vänner inte är lika söt utan smink osv men Jun-chan såg ut som en liten docka mer eller mindre.

I vilket fall kom vi iväg tillslut och var väl framme i harajuku vid 16:30 där vi väntade ett tag på att Tommy-chan skulle komma och vara med oss. Efter det gick vi runt på den kända gatan i harajuku och tro mig det var fullt med folk! Gatan var smalare än drottningatan men tro mig det var folket på drottningatan x2 minst. Så det gällde att se upp vart man gick så att man inte trampade på någon!

Vi började med att gå och knäppa purikura, och ja purikura är bilder man tar i automater som man tar i automater för att sedan rita på osv. Man får först innan bilderna tas välja olika bagrunder samt om man vill ha stora ögon osv. Det var jätte kul och bilderna blev jätte söta!

Tommy-chan och Yuni-chan skrev på bilderna ..

.. medans jag och Jun-chan tog massa bilder och väntade på att dom skulle bli klara!

Efter att vi var färdig med våra purikura bilder gick vi runt och tittade lite, och givetvis köpte jag lite fler rosetter till håret samt en liten hatt! Sen vart det en hel del på en affär med koreanska artister också.. och efter det lite mat! Något japanskt som jag inte minns namnet på, men det var jätte gott! Det var som en boll, med fyllning i. Och innan jag började äta såg det jätte gott ut, men när jag lyckats ta mig igenom skalet på bollen (det var segt) så såg det mindre trevligt ut. Det såg ungefär ut som på TV när de på sjukhus serier skär upp magen på någon haha. Så det var bara att äta och låta bli att kolla på vad man åt, mitt i allt ihop låg ett vaktel ägg och min första tanke var "åh nej..är det ett ko-öga?". 

Här är en bild på "bollen"

Efter det köpte jag och Jun-chan en varsin pannkaka till efterätt och det var gott! På bilden ser ni vilka det fanns att välja mellan. Här i Japan är det väldigt vanligt att det finns plast mat i skyltfönster/diskar för att man ska se vad som finns.

Själv tog jag en pannkaka med banan, grädde, jordgubbsglass och kolasås! Jätte gott!!

Tommy-chan, Jun-chan och Yuni-chan. <3

Jag kan börja med att förvarna er alla om att detta inlägg enbart kommer handla om Luna Sea konserten!

På lördagen klev vi upp vid 12, då gjorde Jun-chan ordning soba nudlar till mig. <3 Sen var det dags att göra sig klar för att åka till Saitama Super Arena och se Luna Sea.

Vi åkte tunnelbana, vi åkte tåg och ja vi åkte i en evighet kändes det som..plus att det inte var särskilt billigt om man ser det i yen. Men det var samtidigt väldigt roligt, speciellt att se alla människor som åkte osv.. man kunde se vilka det var som skulle på konsert om man säger så! Och alla var så fina.. jag blev riktigt avundsjuk!

Väl framme vid Saitama station klev i princip alla i det fullproppade tåget av, inte så konstigt egentligen..det var ju Luna Sea!! I vilket fall så var det fullt med folk precis överallt, alla mer eller mindre stylade. Vart man än gick stötte men på en eller två Sugizo kopior. Och utanför själva konsert hallen stod ett gäng japaner i en cirkel och skrek något som lät som hejjar ramsor.. precis som man kan se människor göra i en av X Japan's musikvideor.. jag kan ju säga att åsynen gav mig både en och annan tår i ögat. Och överallt var det japaner, jag såg 1 annan icke japan.. häftigt!

Väl inne i arean var det dags att hitta våra platser, vi satt på läktaren. Och min första tanke när vi klev in i arenan var wow.. det var sådant som jag sett på TV. Eller ja på alla X och Luna Sea konserter jag har. Det var ett känslosamt ögonblick. Vi fick vänta i ca 45 minuter innan konserten började, men det var det värt. Jag funderade på om det skulle bli någon form av konsertkänsla överhuvudtaget eftersom att vi var så långt ifrån scenen. Man såg alla på scen som miniatyrer. Men.. varför oroa sig för detta när det är fullt av galna japaner runtomkring? Och att faktiskt kunna stå så man kunde se ut över publikhavet och människorna på läktarplatserna runtom var riktigt maffigt!

Och när konserten sedan drog i gång var det fullt ös! Och jag är glad att jag sett på så många konserter så att man är med på vad som ska hända i varje låt. Och med detta menar jag alla olika handrörelser som de japanska fansen gör.. och tro mig alla..precis alla gör samma sak oavsett om du står närmast scenen eller högst upp på läktaren!

Och tro mig konserten var fantastisk, det som var mest känslosamt var den tysta minuten som hölls för offren under katastrofen i Japan. Det var ju trots allt en välgörenhets konsert..kan ni tänka er en arena med 35.000 personer som är helt tyst? Sen spelade de promise, och den var riktigt bra live. Men bäst under kvällen var helt klart Time is dead, I for you, gravity, Rosier, Tonight och crazy about you.

Och just själva känslan av att få vara där.. att få se det live med egna ögon. Att få vara med om allt det där som jag tidigare bara sett på DVD. Det var obeskrivligt. Och var konserten värd de 3500 jag lagt ner sammanlagt? Ja. Jag skulle kunna göra det om och om igen. Det finns nog inget i världen som kan göra mig lika lycklig som att gå på en konsert med ett band jag verkligen tycker om.. som Luna Sea.

En bit av arean, lägg märke till folkmassan borta vid arenan!

Yuni-chan!

Dagen till ära är även jag med på bild. Tänk att jag kan fastna ibland jag också, haha.

På fredag eftermiddag bar det alltså iväg och ska jag vara ärlig så var det ovanligt lätt att hitta till rätt tåg osv på tågstationen, det var väl orosmomentet nr 1 så att säga. Och ja att åka shinkansen som då är japanska snabbtåg var ungefär detsamma som att åka X2000, dock har X2000 lite skönare säten. Fast på shinkansen går personalen runt med vagnar där man kan köpa det man vill ha, istället för att man själv ska behöva traska iväg till vagn 4 som det är på tågen hemma. Så åker du shinkansen kan du sitta still hela resan om så önskas, dock kan det vara bra att veta vad det är du vill ha och kunna säga detta på japanska..men var lugn de går förbi flera gånger så du har hela resan på dig att plugga in vad det är du ska säga!

Väl framme på stationen i Tokyo slutade mitt mobila internet att fungera.. mindre bra eftersom att jag skulle melja med yuni-chan om vart vi skulle ses osv så där stod jag utan att veta vart jag skulle gå. Och jag kan upplysa er om att det inte var någon liten station heller! Ta tågstationen i stockholm x3. Men med lite hjälp av min kära moder så löste det sig tillslut.. hon fick helt enkelt kolla min mejl och prata med yuni och säga till mig vart jag skulle gå. För som tur var så gick det att skicka SMS. Så efter ett tag hittade jag Yuni-chan och Jun-chan.

Och ja vad finns det att säga om det, dom var jätte söta. Och de första de sa när de såg mig var "aah sugoi!!!" "kawaii nee" skulle kunna översättas i detta sammanhang till att de tyckte att min längd var fascinerande samt att de tyckte att jag var söt. Så ja efter det bar det av mot Jun-chan's lägenhet med ett litet stop på en restaurang eftersom att vi alla var måttligt hungriga! Och de var överförtjust i att jag kunde äta med pinnar så bra och att jag höll dem som man ska osv.

Maten på restaurangen, jätte gott!

Här är en liten bild på Jun-chan och Yuni-chan tagen på väg hem till Jun-chan. När alla ätit klart gick vi iväg och handlade mat till frukost för att sedan traska vidare hem till Jun-chan. Och hennes lägenhet var jätte söt! Lite typisk japansk där man satt på golvet vid ett litet bord och åt mat eller ja bara satt på golvet för att se på TV osv. Sen när vi skulle sova så sov Jun-chan och Yuni-chan på golvet medans jag fick sova i Jun-chan's säng..dessa japaner <3  Mer inlägg om de andra dagarna kommer senare idag, nu är det dags för mig att åka till skolan, woho!

Idag är det fredag och äntligen dags att åka till Tokyo! Med lite tur hinner jag med 18:02 tåget vilket innebär att jag är framme vid 20:30. Det var meningen att jag skulle byta tåg på centralen i Tokyo men eftersom att jag har snälla vänner ansåg de att det var bättre att de kom till mig istället. Så ett orosmoment mindre, bra start på dagen!

Så ikväll ska jag träffa Yuni-chan och Jun-chan för första gången, det har jag sett fram emot länge så det ska bli jätte roligt! Kvällen skall spenderas i shibuya, ett distrikt i Tokyo som har precis allt jag tycker om så..det gäller att hålla hårt i plånboken! Jag måste ju ha pengar kvar till morgondagens shopping på arenan ;)

I vilket fall så är det alltså dags för Luna Sea imorgon.. tiden går bra fort! Som jag har väntat och som jag har längtat och snart är dagen här. Det bästa av allt är att det kommer vara i en större arena, äntligen en arena som gör bandet rättvisa. Jag såg Luna Sea i Tyskland förra året och då var det väl ca 1000 personer men imorgon kommer det vara 35.000!! Underbart! Så morgondagen blir spännande, som det ser ut nu är det några människor jag eventuellt ska träffa som jag pratat med på twitter, de flesta enbart på japanska eftersom att de inte pratar engelska så..det kan bli intressant.

Jag tänkte avsluta detta inlägg med att önska er alla en trevlig helg eftersom jag inte kommer ha tillgång till internet under helgen.


Samt säga till min kära moder, att eftersom jag ännu inte kunnat införskaffa ett sim kort pga att jag inte får mitt alien regestration card för ens om ca 3 veckor som kommer jag bli tvungen att använda mig av mobilt internet. Detta eftersom att Yuni antagligen inte kan skicka sms till min telefon, så vi får maila när jag kommit fram istället. Och varken du eller jag vill ju att jag ska försvinna så..säg till när räkningen kommer! Puss och kram

Idag var planen att ta sovmorgon och verkligen sova ut. Låter underbart ja, men fungerade det? Nej. Det började med att mina grannar började tvätta mitt i natten, och jag låg och funderade på om det kunde tänkas vara min tvättmaskin som lät. Hade den inte slagit av sig själv? Ja ni vet miljoner tankar på samma gång. Men men, när mina grannar var klara så..började massa polisbilar att åka förbi med sirenerna tjutande.. Och i morse var det en hund som började skälla, och den ville inte sluta.

Idag tog en av min klasskompisar, med mig till en musik affär som jag inte varit på. Chockerande, jag vet. Kan också tillägga att klasskompisen i fråga heter Ralph och kommer från Australien. Gällande skivaffären så fanns allt eller ja kanske inte allt men mycket och givetvis hittade jag genast något jag ville ha. En box med alla hide videor för 9.700 yen... den ska bli min en vacker dag. Jag har ju som sagt ett helt år på mig, jag måste bara vinna på lotto eller gifta mig med en rik japan först.

Dagens lektioner gick bra och var jätte roliga, för första gången fick jag chansen att vara i samma grupp som Kaori.. klassen korean. Hon är jätte trevlig, är 37 år och arbetar som hemmafru. Och givetvis ser hon inte ut att vara 37, snarare..22. Dock räknar koreanerna år på ett annat sätt än vad vi gör, när man föds börjar man redan på år 1, så utifrån hur vi räknar är hon 36. Ganska häftigt egentligen, och ja det kan ju vara positivt också beroende på hur man ser på det. Jag menar alla koreaner med 50 års kris behöver ju bara lämna landet och skjuta upp ångesten ett år till. I vilket fall så bjöd hon på någon jätte god koreans choklad och tro mig den var verkligen jätte god!! Och jag tror bestämt att vi ska åka till Osaka tillsammans någon dag också. Mycket möjligt att Su också skulle med. (en jätte trevlig tjej från Turkiet)

Jag har också fått min första räkning som ska betalas, 6.700 yen. Dock har jag till slutet av november på mig så det är ingen brådska. Vilket innebär att jag kan passa på att betala den nästa onsdag när hyran ska betalas. Det som jag tycker är lite roligt är att japanerna också räknar år på något konstigt sätt, på min räkning står det att den ska betalas år 23. Och jag kan tillägga att år 23 är i år och inte 2023. När man pratar och när man skriver i mer vanliga sammanhang säger man att det är 2011, men på räkningar och kontraket för lägenheten jag skrev på var det år 23. Jag måste försöka ta reda på hur detta kan komma sig!

Just det! Jag var och handlade idag och till min stora förvåning hittade jag vaktel ägg! Lycklig tjej här! Jag vet inte om det är någon av er som ätit detta tidigare, men det ska tydligen vara en delikatess i Thailand har min morbror berättat. Det var förövrigt han som bjöd på dessa ägg första gången jag åt dem. Att det är en delikatess här i Japan har jag svårt att tro med tanke på att burkan kostade 100 yen, ca 9 kr. Och vet ni vad jag hittade mer? Tonfisk! Åh vad god den var, helt rosa och alldeles färsk. Så tonfisk på burk är ett bra köp om du någon gång åker till Japan!

Vaktel ägg

"Liten men naggande god"

Dagens middag! Soba-nudlar med tonfisk och vaktel ägg.

Storleken jämfört med ett vanligt ägg. (Jag kanske ska påpeka att det vanliga ägget är det längst till  vänster.)

För att börja där jag slutade förra inlägget kan jag berätta att tvätta kläder inte alls var särskilt svårt trots att de japanska tvättmaskinerna skiljer sig mycket från de vi har i Sverige! Först och främst är tvättmaskinen placerad ute på balkongen, och för det andra använder tvättmaskinen sig av kallt vatten. Man kan alltså inte välja om man vill ha 40 grader osv. Och för det tredje så häller man bara ner tvättmedlet i maskinen (luckan är uppe på toppen) det finns ingen specifik lucka. Och du får själv skruva på vattnet varje gång. Men som sagt det gick bra, man lär sig något nytt varje dag!

God morgon mina damer och herrar, klockan är nu 08:22 och även idag skiner solen! Min plan är att försöka vara uppe senast 07:00 varje dag för att hinna göra så mycket som möjligt under förmiddagen innan jag åker iväg till skolan. Så på dagens schema är det tvättning som gäller.. och givetvis att tvätta låter väl inte särskilt svårt, men vänta du/ni bara tills ni möts av detta!

Idag vaknade jag redan 06:30 och tyckte att det inte var någon större idé att ligga kvar i sängen så jag klev upp och började fixa allt som jag inte gjorde igår kväll. Saker som att diska undan lite, plocka upp kläder från golvet och lägga saker där de skulle vara. Så trött som jag var igår var det länge sedan jag var så allt låg lite överallt men nu är det fint igen! Ska jag vara ärlig så är det faktiskt riktigt roligt att städa och göra fint när det är så pass litet som det är plus att jag inte har massa onödiga saker osv. 

Idag var det alltså dags, första dagen i skolan.. och givetvis kunde jag inte sova så jag fick väl kanske 1,5 timmars sömn, något sådant. Vid halv 6 när jag klev upp var det fortfarande mörkt ute, lite smått mysigt sådär bortsett från att det var än svårare att ta sig upp ur sängen.

Men vid halv 8 bar det av, jag hade turen på min sida när det gällde bussåkandet, inte alls så många på bussen som jag hade räknat med. Så jag var väl framme på skolan vid 8 och då var det ingen där men jag behövde inte vänta allt för länge innan lärarna kom. Så då var det dags för inskrivning och prov för att se vad man kunde osv och det slutade med att jag hamnade i en grupp som har lektioner på eftermiddagen.

Så när allt det var klart var klockan bara halv 10 så jag bestämde mig för att gå och ansöka om ett alien registration card som man måste ha när man stannar i Japan mer än 90 dagar. det fungerar på samma sätt som ett ID kort så utan att alien regestration card kan du inte köpa mobil, öppna bankkonton osv. Så jag traskade iväg dit eftersom att jag inte trodde att det skulle ta allt för lång tid att ta sig dit, det var ju bara två kvarter. Dock tror jag att det tog närmare en timme dit och en timme tillbaks till skolan så lite tid försvann ju.

Allting gick bra, damen som hjälpte mig kunde inte engelska alls men som sagt det gick bra ändå. På vägen ut såg jag en äldre dam som såg ut att ha det lite svårt att ta sig ner för trappan så jag frågade lite försiktigt om hon ville ha lite hjälp. Dock verkade hon tycka att det gick bättre än vad jag gjorde så hon tackade artigt nej och log lite blygt. På gatan träffade jag massa trevliga japaner och jag börjar allt mer känna mig som en insider istället för en outsider. Nu mera är det inte bara japaner som dömer ut alla dessa irriterande turister som inte håller sig till lagar och regler, och det gäller även vissa japaner. En sak har jag lärt mig, för att passa in ska du höras och synas så lite som möjligt och vad det än det är du ska göra, kom ihåg att tänka på att visa artighet och respekt mot din omgivning. Ett exempel på detta kan vara kartläsning, stanna inte mitt i gatan och titta dig omkring utan ställ dig istället lite fint på sidan av så att du inte är i vägen, detta uppskattas tro mig.

Väl tillbaks på skolan träffade jag resten av Sverige gänget så där dödade jag också två timmar genom att prata med dom och andra människor från andra länder.. hittade faktiskt en liten tysk med girugamesh tröjor! Och mina lektioner gick bra, eftersom att jag läst japanska tidigare hamnade jag i en grupp där alla gjort det så nu de första veckorna ska vi bara öva på att kommunicera och gå igenom det vi redan lärt oss lite snabbt så det är bara prat som gäller.. nemas problemas! Det är faktiskt två andra svenskar i min klass också, som jag aldrig tidigare sett eller pratat med. Men jag är ju inte där för att prata Svenska utan istället sitter jag med en jätte trevlig kille från portugal och framför oss sitter två trevliga amerikaner och en jätte söt kines som heter Li. Han kan ingen engelska alls, utan bara kinesika.

Och just den lilla biten gjorde dagens sista övning så rolig när man skulle göra visit kort och gå omkring och presentera sig, eftersom att Li inte kunde engelska hade han skrivit kanji på sitt så att ingen kunde läsa mer eller mindre. Men övertrött som jag var tänkte jag inte så mycket på det och plötsligt började jag prata kinesiska istället vilket bemöttes av ett litet skratt och kommentaren "nej vi ska öva japanska nu". Jag tycker riktigt bra om min klass, den är väldig avslappnad och rolig!

Men men sen efter skolan var det dags att gå på jakt efter kastrull och stekpanna så med kartan i ena handen och pengar i den andra gav jag mig ut i mörkret på kastrull jakt, och jag lyckades faktiskt hitta kastruller efter lite hjälp av en expedit. Jag tog med mig pappret till spisen visade vilken kastrull det skulle vara, han visade och jag sa vilken storlek jag ville ha och så var det med det! Nu har jag kastrull/ stekpanna och mat, så köket är nu officiellt invigt.

Ett tips om ni någon gång åker till Japan och ska in på en affär och köpa mat.. snegla försiktigt ner i alla andras korgar och kör på samma sak, och ta saker på hyllor som det finns lite kvar av eftersom att detta betyder att det är något som många köper och sannolikheten att det är något bra och att det går att äta blir genast lite större!

Blanda sedan lite av varje när du kommer hem, puttra ihop det i en stekpanna ett tag och servera med kokt ris och toppa det hela med lite sjögräs och vips har du en middag! Går den inte att äta, tänk på att det finns människor som inte har någon mat och ät den ändå. Dock vart min middag riktigt god denna gång, får se vad som händer i morgon.

Lite mer bilder från idag kommer alldeles strax!

Idag har det blivit mycket shopping! Dock bara "tråkiga" saker som är nödvändigt att ha. Efter att ha varit hemma en sväng och ätit lite lunch efter första turen så gick jag iväg en gång till och köpte lite mer saker på Lawson 100. Saker som behövs för att kunna städa och tvätta! Så nu mina damer och herrar finns här både ett ställ att hänga tvätt på, rengöring till toaletten, rengöring till resten av badrummet lite skålar och skedar till köket samt några fler handdukar och köksredskap. Det enda som saknas nu är som sagt kastruller.. men vad ska man säga? I morgon är en ny dag med nya äventyr?

Dock vart det ett litet kvällsäventyr också, en av de svenskar jag åkte ner med till Japan frågade om jag ville hänga med och käka, och ja varför inte? Planen var att vi skulle träffas utanför skolan vid 19 så jag tänkte att eftersom att jag aldrig varit där tidigare så är det lika bra att vara ute i god tid... och tur var väl det!

Problem nr 1 började redan när jag skulle till bussen, vart fanns busshålls platsen? Med kartan i ena handen och vägbeskrivningen i den andra gav jag mig ut på en busshållplats jakt, och tro mig det var lättare sagt en gjort.. efter 10 minuter gav jag upp, och givetvis fanns där inte en tillstymmelse till människa att fråga, tills det plötsligt kom en gammal man med en hund. Nu eller aldrig tänkte jag, ska jag göra det så gör jag det nu..sagt och gjort jag gick fram till den äldre mannen och ursäktade mig lite fint på japanska för att sedan fråga vart busshållplatsen var.. sen var det bra att hålla andan, skulle jag förstå svaret eller inte, jo tack det gjorde jag! Han förklarade att det vara bara att gå gatan rakt fram och sedan ta till vänster vid gatans slut så skulle jag se den, jag bugade och bockade och tackade för mig och gick vidare.. och i det tysta sände jag ett litet tack till Yoko-sensei som envisades med att vi skulle lära oss vad korsningar osv hette på japanska.. saker som jag aldrig trodde jag skulle få användning för.. men tji fick jag!

problem nr 2 var väl egentligen inget problem, snarare jag som oroade mig för vart jag skulle kliva av när jag väl var på bussen. Ni förstår att här i Japan så kliver man på bussen längst bak och sedan kliver man av längst fram och då betalar man också. Men lyckligtvis gick det bra och i bussen stod det både på japanska och engelska vilket nästa stop för bussen var.

Och sen när jag kom fram.. WOW! Det var människor överallt.. och då menar jag överallt! Tro mig det var mer folk än vad det är på centralen i Stockholm i rusningstid.. och där fanns allt, för första gången kände jag att jag verkligen var i Japan.. det var lolitor, j-rockare folk som gick klädda som visuelkei artister.. folk som man såg lyssnade på koreansk pop.. you name it, de var alla där! Helt magiskt tro mig.

Dock var det inte lika magiskt att försöka ta mig till skolan, hade jag kunnat trolla så hade det väl varit enklare.. givetvis så fanns det två håll att välja på, och min vägbeskrivning jag fått var allt annat än enkel och givetvis gick jag åt fel håll säkert 2 gånger innan jag slutligen hamnade rätt och då var klockan 19:01 så vilken tur att jag började i tid! Dock är jag glad att jag åkte iväg redan idag så vet jag vart jag ska i morgon när skolan äntligen börjar.

Middagen i sig var jätte trevlig, jag provade på varma soba nudlar med strimlat sjögräs och nån annan sörja..oj så gott det var!! Och jag lyckades ta det hela på japanska också, vilket kändes bra.. nu börjar det lossna på språkfronten. Tro mig det är en sak att veta vad det är man ska säga och faktiskt våga säga det. Men från och med nu tänker jag prata och säger jag fel finns det säkert någon vänlig själ som är villig att rätta mig, jag är ju trots allt här för att lära mig språket.

Så jag säger godnatt nu, klockan är trots allt 22:20 och jag ska upp innan tuppen imorgon hade jag tänkt så att jag är där i tid och kan fixa saker som skall fixas. Så ha en fortsatt trevlig dag allihop, puss och kram! <3

PS. Glöm inte att titta på alla bilder som finns som miniatyrer i den vänstra spalten på sidan, jag tror till och med att man kan trycka på "view gallery" så att man kan se allihop!

Idag skiner solen och det är 25 grader varmt, vilken härlig höstdag!

Igår bestämde jag mig för att jag skulle ta bussen till city, men när jag vaknade i morse och kollade kartan insåg jag att någon buss behövdes det inte, den stora gatan där många affärer ligger låg ca 500 meter från där jag bor! Så jag bestämde mig för att börja dagen där, för att hitta en 100 yen shop eller liknande, och det första jag såg var en lawson 100 som är ungefär samma sak. Där kostar allt 105 yen, oavsett vad det är. Allt från köksredskap, till smyken..skrivblock. Ja i princip allt finns där!

Så där inhandlade jag det mesta som stod på min "att köpa lista" så nu är det nästan bara kastruller som fattas, dock så jag att alla Panasonic affärer var stängda idag så det får jag köpa imorgon. I stället tänkte jag ta en till tur till lawson och införskaffa lite fler saker som behövs i köket. Men allt som allt så har jag det mesta jag behöver för ett fungerande hem, härligt härligt!

På gatan mötte jag många japaner, mest äldre och de flesta på cykel. Många äldre japaner log lite försiktigt och bockade artigt medans vissa kollade åt ett helt annat håll. Dock vet jag inte hur mågna gånger jag sagt ohayou gosaimasu idag, ytterst trevligt!

I Japan finns heller inga knappar att trycka på när man så gå över gatan utan istället får man vänta på att det ska bli grönt, så allt sköt per automatik här. Och det jag tycker är så fascinerande är att alla snällt står och väntar på att det ska bli grönt oavsett om det kommer en bil eller inte. Och på de större övergångsställena hörs ett jätte högt pipande ljud när det är grönt och dags att gå över, och det slutar när det blir rött igen. Så man kan alltså både se och höra när det är okej att gå.

Och när jag väl bestämde mig för att böra gå hemmåt igen, gick jag över gatan för att gå andra sidan tillbaks och efter ca 20 minuter hittade jag en gigantisk CD/DVD affär! Jag kan inte förklara känslan av att gå in på en affär och känna igen vad som spelas på radion eller faktiskt hänga med i vad som är senaste nytt osv, helt magiskt! Så jag gick runt där ett bra tag och tittade och började efter ett tag förstå systemet de ordnat upp skivorna i och givetvis kunde jag inte gå därifrån tomhänt så..det blev en liten Luna Sea DVD, deras konsert från december förra året. Såg även att de hade dokumentären där jag är med men jag kände att det inte var läge att lägga ut 10.000 yen på den idag så jag tar det någon annan gång. Hittade en DVD med X Japan också..dock vet jag att de ska släppa en ny DVD den 26:e oktober och den ska jag ha trots att priset ligger på 12.600 yen..

Men som sagt, dagens bästa och mest onödiga köp var denna DVD:

 

I morse var jag uppe redan klockan 8. Bestämde mig redan igår kväll att jag skulle gå ut och utforska området idag, eftersom att vädret var mindre trevligt igår.

Så jag tog med mig allt jag ansåg att jag behövde och gick iväg för att leta efter någon affär där jag kunde köpa mat, och det tog ett bra tag! Men på något sätt lyckades jag ta mig till en jätte stor gata där det fanns hur många mataffärer som helst, så nu vet jag vart jag ska gå i fortsättningen. De hade allt möjligt och bra pris var det också så jag funderar på att ta en tur dit igen lite senare och köpa mer saker jag kan tänkas behöva, ex. tvättmedel.

Alla japaner är så trevliga, speciellt de som är lite äldre skulle jag vilja påstå. Och en sak har jag lärt mig, så länge du inte ser folk i ögonen behöver du inte vara artig. Om jag exempel vis går på gatan och möter en person behöver jag inte bry mig särskilt mycket om personen ifråga så länge vi inte får ögon kontakt. Men möter man en person och man får ögonkontakt är det bra om man ler och nickar lite försiktigt (dock ska man inte förvänta sig att man får samma bemötande tillbaks, även om detta är mest troligt)

Så nu, är det dags att äta lite lunch, eftersom jag varken har kastruller eller saker att äta på ännu är det snabbmat som gäller, och snabbmaten i detta fall är sushi. Sushin kostade 298 yen = ca 26 kronor. Så att jag inte har kastruller spelar faktiskt inte sån stor roll ännu. Givetvis ska jag fixa det också, dock läste jag igenom anvisningarna till spisen och jag förstod så pass mycket att man måste ha en speciell kastrull som passar till just den spis jag har. Så det kanske blir morgondagens "att göra"

PS. Jag vet inte om ni sett det redan men jag kan passa på att berätta att på vänster sida kan ni se bilder jag tagit, och fler kommer det bli! Tänkte ta en tur senare om det inte börjar regna, var lite svårt att ta kort och bära kassar samtidigt.

Dagen började på bästa sätt.. reseadaptern fungerade inte.. men nu några timmar senare är det problemet löst med lite våld och den fungerar hur bra som helst! Var någon plast plopp som fastnat framför hålen där man stoppar i kontakten.. det är tur att man har långa starka naglar i bland. (Hoppas du läser detta mamma!)

Idag har jag varit på möte först, där jag skrivit på kontrakt för lägenheten. Tänk att mitt första alldeles egna kontrakt är på japanska, det känns bra! Jag fick lite papper..eller en mapp med papper där allt jag behöver veta finns med. Fick till och med en liten bok "how to live in Kyoto"

Sen hjälpte de mig att fixa en taxi som skulle köra mig till min lägenhet.. problemet var att han som körde inte hittade.. och började fråga mig om vägen. Han tog ingen som helst notis till att jag säkert inte ens förstod hälften av vad han sa heller eftersom att han pratade så fort.. så vi for runt ett bra tag han frågade lite olika människor sen helt plötsligt så släppte han av mig och rabblade något på japanska i 150 så jag han inte ens förstå ord nr 1. Så där stod jag och trode mig förstå att jag skulle följa tvärgatan.. men åt vilket håll hade jag ingen aning om.. så jag stod där med all packning och såg.. borta ut kan jag tänka mig. Tills jag valde att gå åt ett håll och prova det först. Vad händer? Jo, en av de personer som chauffören frågat om vägen kom springande och förklarade att det var helt fel håll så med ett leende på läpparna så bad han mig följa honom så skulle han visa vart jag skulle.. så jag hittade rätt! och när han visat sprang han tillbaks till sitt jobb. Som sagt, kärlek till japanerna!

Så nu har jag börjat installera mig i lägenheten och insett att det är en hel del jag måste få tag på som kastruller och dylikt, och givetvis öser regnet ner just nu så ut vill jag inte gå!

Kan också passa på att berätta att en kille från gasbolaget var här idag och fixade gasen och bad mig skriva på ett papper osv, han visade även hur vattnet fungerade (varmt och kallt osv) ifall jag inte skulle förstå det själv eftersom att jag förklarade att min japanska kanske inte var den bästa men att jag var här för att lära mig.

Så de senaste timmarna vet jag inte hur mycket jag har bockat och nickat osv.. men jag älskar det!